Förr var det lätt att känna igen bedrägerier på det usla språket eller den klumpiga layouten. Dagens bedragare däremot är riktigt skickliga och professionella.
Det är också skäl att vara skeptisk till länkar som sökmotorer (exempelvis Google) tillhandahåller. Bedragare fabricerar bluffwebbplatser som ser äkta ut och rankar högt i sökresultaten. Bluffwebbplatserna går ibland förbi äkta webbplatser så att de kommer högst upp på listan.
Bluffwebbplatser försöker få människor att tro att de är på en äkta sida, exempelvis i en riktig nätbank. Sedan fiskar de efter det intet ont anande offrets nätbankskoder eller andra personliga uppgifter.
Man kan också hamna på en bluffwebbplats via en länk som finns på en annan sida eller i en popup-annons. Var extra försiktig om du kommer till din nätbanks inloggningssida via en länk som finns på en för dig främmande sida.
Hur känner man igen en bluffwebbplats?
Kontrollera sidans rätta adress i webbläsaren.
Nätfiskesidor har ofta en adress som påminner om en äkta sidas adress. Bedragare kan till exempel skriva op.fi med en siffra i stället för med bokstaven o, så att adressen ser ut så här: //www.0p.fi.
Om du själv skriver in nätbankens adress i webbläsarens adressfält, kan du vara säker på att du är på rätt sida. Glöm inte heller OP-mobilen: om du använder vår mobilapp undviker du bluffwebbplatsernas inloggningsfällor.
Kontrollera webbplatsens kryptering och certifikat.
Alla nätbanker använder krypterad webbläsartrafik. Då syns en stängd hänglåsikon i adressfältet på inloggningssidan. Om webbplatsen inte är krypterad, kan du vara säker på att det är fråga om en falsk nätbankssida.
När du klickar på låset, ser du webbplatsens certifikat. I certifikatet anges domännamnet. Om du är på en äkta sida är domännamnet den avsedda webbplatsens adress. Adressen tillhör alltså den organisation som du vill sköta dina ärenden hos.