Under sommaren har många finländare blivit utsatta för ett nytt bankbedrägeri med flera faser.
Bedrägeriet inleds ofta med ett nätfiskemeddelande som skickas i en myndighets eller tjänsteleverantörs namn. Meddelandet gäller nödvändigtvis inte bankärenden men det innehåller en uppmaning att klicka på en bifogad länk.
Länken leder till en falsk webbplats där kunden ska identifiera sig med nätbankskoderna för att fortsätta sköta ärenden. När kunden har skrivit in sina koder på sidan kommer brottslingarna åt koderna.
”Säkerhetskontot” tar alltid dina besparingar
Efter att ha fått kundens koder använder bedragaren koderna för att logga in i nätbanken. Där skapar bedragaren färdiga mottagaruppgifter som används vid den andra fasen av bedrägeriet.
Följande steg är att bedragaren ringer kunden och presenterar sig i bankens namn. Bedragaren berättar att webbplatsen där kunden skrev in sina koder är en nätfiskesida, dvs. en falsk webbplats. Bedragaren säger att koderna har äventyrats.
Efter det ber bedragaren kunden logga in i nätbanken och godkänna mottagaruppgifterna som bedragaren tidigare skapat, så att pengarna kan flyttas till ett ”säkerhetskonto”. Kunden bekräftar betalningen själv och flyttar av misstag över pengarna till bedragaren.
Det är skäl att påpeka att det finns inga ”säkerhetskonton”. Endast nätbedragare talar om säkerhetskonton.
Så här känner du igen ett bluffsamtal
Bedragarnas viktigaste verktyg är manipulering. De försöker påverka kunderna så att de gör beslut som står i strid med deras egna intressen.
Vid bedrägerier med säkerhetskonton kan kunden komma ihåg att hen själv loggat in och bli uppskrämd för det. Kunden kan också börja lita på bedragaren som kan berätta om bedrägeriet på ett övertygande sätt. Intrycket förstärks av att inte allt är lögn: kunden har faktiskt själv matat in sina koder på en falsk webbplats.
Ett bedrägeri kräver vanligen aktivt handlande av kunden, och därför lönar det sig att noggrant fundera på uppringarens motiv. Förhåll dig skeptisk till alla samtal i vilka du pressas att agera snabbt. I verkligheten är inget bankärende så brådskande att du inte kan fundera på det.
Vad lönar det sig att komma ihåg?
- Endast bedragare talar om säkerhetskonton.
- Banken ringer dig aldrig för att be dig vidta åtgärder för att rädda pengarna.
- Om du får ett samtal i bankens eller myndighetens namn, förhåll dig alltid skeptisk.
- Bluffsamtalen känner du igen av att uppringaren kräver snabba åtgärder och påstår att det blir allvarliga konsekvenser om åtgärderna inte vidtas. Att tala om säkerhetskonton är också ett tecken på bedrägeri.
- Avslöja aldrig dina bankkoder för någon.
- Läs alla anmälningar noggrant och bekräfta endast sådant du själv har initierat.
- Du kan be om att samtal du får i bankens namn bekräftas i OP-Mobilen.
- Klicka inte på okända länkar i meddelanden. Länkarna kan föra till bluffsidor som fiskar efter koder.
- Om du misstänker bedrägeri, avsluta samtalet och ring bankens kundtjänst.
Gör så här om du misstänker att dina koder har hamnat i fel händer
Om du misstänker att dina koder har hamnat i fel händer, ska du spärra dina OP-koder genom att ringa 0100 0500 (privatkunder) eller 0100 05151 (företagskunder). Vår kundtjänst är öppen mån.–fre. kl. 8–16. Vid övriga tider ring OP:s spärrtjänst 0100 0555. Spärrtjänsten är öppen dygnet runt. Anmäl det som hänt också till kundtjänsten när den har öppnat.