I de ungas ekonomiska drömmar låg betoningen på ett stressfritt liv, möjlighet att resa, ett eget hem och att ta hand om sina närstående. De önskade att de inte skulle behöva oroa sig för sin ekonomi och att de i mataffären inte skulle behöva beakta priserna på varorna. Definitionen av ett ”vanligt” liv kretsade ofta kring betydande ekonomiska inköp. Informationen har tagits fram av forskningsprojektet ”Ungas ekonomiska drömmar” som genomfördes av Centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet och OP Pohjola. I projektet undersöktes hur unga vuxna förhåller sig till sin ekonomi och sina ekonomiska framtidsutsikter.
De unga har själva en aktiv roll i att förverkliga sina drömmar. Enligt unga möjliggör besparingar och förmögenhet som förvärvats för framtiden satsningar på sådant som är viktigt för en själv, såsom nya upplevelser och att få utforma sitt liv som man själv vill.
Av forskningsmaterialet framgick det att många hade fastställt regler och verksamhetsmodeller för sin egen ekonomi, som de endera följde eller ville följa. Flit och en entreprenöriell attityd antogs hjälpa till att uppnå de ekonomiska målen.
Sparande upplevdes vara svårt på grund av det rådande ekonomiska läget och enligt en del är placering aktuellt först då inkomsterna enligt det egna tycket är tillräckliga. Utsikterna för en tillräcklig pension ansågs vara osäkra, vilket gör att pressen på att bli förmögen och spara är märkbar redan som ung.
– I intervjuerna med de unga märks en tydlig spänning mellan det unika i att vara ung och idealet att spara. Unga drömmer samtidigt om ekonomisk sorglöshet och om upplevelser. Det är viktigt att vi är närvarande när frågor om den egna ekonomin blir aktuella för de unga och att vi hjälper dem förverkliga sina drömmar – oberoende av om det gäller små upplevelser eller stora drömmar, såsom ett eget hem, säger direktör för brand och marknadsföring på OP Pohjola Päivi Svens.
De unga som intervjuades för undersökningsprojektet var i åldern 18–25 år. De hade olika bakgrunder och var från olika delar av Finland. Intervjuerna behandlade i huvudsak de ungas attityder till pengar, sparande, placering, lån och konsumtion.
Intresse för placering, den upplevda kunskapsnivån och risktåligheten leder unga i olika riktningar
Av de intervjuer som genomfördes under forskningsprojektet framgick att placering upplevs vara en hörnsten i ekonomin, och placering anses vara viktigt för att säkra framtiden. Många förringade sina egna ekonomikunskaper och ansåg att det krävs goda kunskaper i och ständig bevakning av marknaden för att börja med placeringsverksamhet.
– Idealbilden är en oberoende och handlingskraftig placerare som själv fattar beslut om sina placeringar utifrån egenhändigt förvärvad information. Placeringarna ansågs ofta vara besparingar och svar på ovissheten avseende framtidens arbetsmarknad och pension, berättar projektets ledare universitetsforskare Essi Pöyry vid Helsingfors universitet.
I fråga om det självförtroende som hänför sig till ekonomiska teman kan de unga delas in i två grupper: de självsäkra och de osäkra. De självsäkra betraktar placering som en rutin som vi behöver lära oss och är redo att pröva olika placeringar. De osäkra förknippar placering med expertis och är rädda för att göra misstag.
Det finns skillnader mellan kvinnor och män i hur de förhåller sig till sparande och placering. Unga kvinnor är mer rationella och vill handla enligt sina kunskaper medan unga män är mer benägna att testa och ta risker. Det här gör att intresset för placering, den upplevda kunskapsnivån och risktålighet leder unga i olika riktningar, även om det ekonomiska motivet är det samma.
Attityder påverkas av barndomshemmets förhållning till pengar – innehåll i sociala medier spelar en betydande roll
Föräldrarnas förebild anammades, ifrågasattes och kritiserades.
Enligt undersökningen skiljer sig de ungas attityder avsevärt beroende på den vana de har med sig hemifrån att diskutera pengar och hur mycket stöd i sin ekonomihantering de får av sina närstående. Många hade önskat att pengar hade diskuterats öppnare hemma, och de trodde att stöd från närstående kunde göra det är lättare att börja med placering. Det viktigaste är inte det ekonomiska stödet utan det mentala och praktiska stödet när det gäller att planera och genomföra sådant som berör ekonomin.
– I stället för traditionella kunskapskällor är det människor i samma ålder, influerare på sociala medier och podcaster om ekonomi som ger kunskap i ekonomiska teman på ett tillgängligt och inspirerande sätt. Sociala medier upplevs också skapa en press att konsumera över tillgångarna och en förvrängd uppfattning av förmögenhet, framgång och normalt konsumtionsbeteende, konstaterar Pöyry.
Målet med undersökningen var att ta reda på hur ungdomar förhåller sig till pengar och sina ekonomiska framtidsutsikter och i hurdana banor de tänker kring det ekonomiska förverkligandet av sina drömmar. För undersökningen intervjuades 46 unga personer.
Målet med Helsingfors universitets och OP Pohjolas samarbete är att ta fram ny och betydelsefull kunskap som uppfyller samhällets behov och som kan användas till hjälp vid utvecklande av verktyg för att förbättra ungas ekonomiska välbefinnande. Med hjälp av samarbetet vill vi förstärka de ungas ekonomikunskaper, lösa utmaningar som hänför sig till hållbar utveckling och främja finländarnas ekonomiska framgång på ett vetenskapligt sätt.
OP Pohjola är Finlands största finansiella aktör med över två miljoner ägarkunder och cirka 13 000 anställda. Vi erbjuder heltäckande bank- och försäkringstjänster till privat- och företagskunder. OP Pohjola består av andelsbankerna och centralinstitutet OP Andelslag med dotterföretag och närstående företag. Vår grunduppgift är att främja våra ägarkunders och vår omvärlds bestående ekonomiska framgång, trygghet och välfärd. Tillsammans med våra ägarkunder har vi byggt upp det finländska samhället och en hållbar framtid i mer än 120 års tid.