OP:s ekonomer bedömer att de ökade coronafallen försvagar Finlands ekonomiska utveckling endast tillfälligt. I enlighet med tidigare prognos ökar Finlands BNP med 2,7 procent 2022, och mot slutet av året fortsätter ekonomin att repa sig något snabbare än vad som förutspåtts tidigare. Den förbättrade trenden under den senare hälften av 2022 fortsätter även 2023, och OP:s ekonomer förutspår att BNP kommer att öka med 1,7 procent 2023 i stället för tidigare prognostiserade 1,4 procent.
– Varje ny våg av coronasmitta har inverkat mindre än den föregående på ekonomin. Även den här gången är det sannolikt att omikronvågen närmast anger marschordningen för den ekonomiska utvecklingen, i stället för att ändra på helhetsbilden av ekonomin, säger OP Gruppens chefsekonom Reijo Heiskanen.
Det försämrade pandemiläget drabbar igen en del av ekonomin kraftigt, men sett till helheten visar exempelvis OP:s kortbetalningsdata ingen nedgång till följd av det svagare hälsoläget. Även de övriga ekonomiska indikatorerna är fortsättningsvis positiva.
Finlands ekonomi växer i år och nästa år på bred front: exporten, investeringarna och den privata konsumtionen går bra. Återhämtningen inom exporten stöds framför allt av tjänsterna, eftersom varuexporten lider av en begränsad kapacitet såväl på världsmarknaden som i Finland. Investeringarna främjas av en stark efterfrågan. Industriinvesteringarna piggnar till ytterligare samtidigt som byggnadstakten börjar avta. Den privata konsumtionen ökar fortfarande tack vare hushållens gynnsamma ekonomiska läge.
– En stor del av den positiva utvecklingen i ekonomin handlar fortfarande om återhämtning från den recession som coronapandemin inneburit för tjänstesektorn. Men det är glädjande att industrins expansionsinvesteringar börjar komma igång. Det kan också förbättra långtidsutsikterna för tillväxten, säger Heiskanen.
Trots att inflationen ökade kraftigt mot slutet av 2021, framför allt på grund av högre energipriser, låg den i Finland på en av de lägsta nivåerna inom euroområdet vid årsslutet. OP:s ekonomer räknar med att den högsta inflationstoppen nu har passerats. Inflationen ligger dock kvar på en nivå över två procent under hela 2022: OP:s ekonomer förutspår att inflationen kommer att hålla sig på i snitt 2,7 procent i Finland 2022 och sjunka till något under två procent 2023.
Sysselsättningen förbättras ytterligare, och 2023 sjunker arbetslöshetsgraden till 6,3 procent, vilket är den lägsta nivån sedan 1990. Den offentliga ekonomin uppvisar emellertid ett underskott även 2023.
– Det råder en speciell motstridighet i ekonomin. Den allmänna atmosfären andas osäkerhet och en del av företagen lider mycket av coronan, men sett till indikatorerna för ekonomin som helhet har vi under 2022–2023 den starkaste högkonjunkturen sedan slutet av 1980-talet, konstaterar Heiskanen.
Utvecklingen i världsekonomin är positiv, men präglad av risker
Återhämtningen från den exceptionella kris som coronapandemin orsakade i världsekonomin har varit snabb men ojämn. Även utanför Finland har varuproduktionen drivits av en stark efterfrågan men stött på kapacitetsbegränsningar och problem i leveranskedjorna. Tjänsterna har småningom repat sig efter den initiala smäll som pandemin innebar, men takten har varierat från land till land beroende på smittvågorna och den politik som bedrivits. I år och nästa år kommer världsekonomin sakta mak in på en mer balanserad tillväxtkurva. Samtidigt bromsar den ekonomiska tillväxten in för att hålla en mer genomsnittlig takt.
– Konjunkturläget är snarlikt i de flesta länderna. Från den djupa dal som pandemin orsakade kommer ekonomin direkt upp till en konjunkturtopp. I termer av arbetslöshetsgrad är ekonomierna nära toppnivåerna under en högkonjunktur, beskriver Heiskanen.
Till följd av den snabba ekonomiska återhämtningen har inflationen ökat kraftigt. Den högsta inflationstoppen har snart passerats, men i många länder kommer inflationen att stanna på en högre nivå än under åren före pandemin.
– Inflationen inom euroområdet har accelererat till 5,0 procent, vilket är eurotidens högsta siffra. Inflationen väntas avta under innevarande år, dock tämligen långsamt. Prognosen är fortfarande att inflationen i genomsnitt kommer att vara 3,5 procent 2022. Risken för att inflationen även på längre sikt kommer att ligga över ECB:s mål på 2 procent har klart ökat, säger seniorekonom Tomi Kortela.
På grund av att inflationen stiger, skärper många länder sin penningpolitik. Inom euroområdet minskar centralbanken sina värdepappersköp, men har inte för avsikt att höja sin styrränta i år.
– När inflationen ökar ligger det närmare till hands att de korta räntorna stiger och blir positiva. Marknaden prissätter att ECB ska höja räntan och att 12 månaders euribor ska bli positiv redan i år. Prissättningen återspeglar dock delvis en risk för en snabbare inflationstakt än vad som prognostiserats, bedömer seniorekonom Kortela.
Prognosens risker är i balans, men osäkerheten är trots det förhöjd. Efter den snabba återhämtningen kan den ekonomiska takten snabbt avstanna på grund av kapacitetsbegränsningarna, inflationen och den skärpta politiken. Den uppdämda efterfrågan, de ökande investeringarna och en ekonomisk politik som stöder tillväxt kan också medföra en tillväxtperiod som är längre än väntat. Det enda som är säkert är att nuläget inte påminner om normal ekonomisk återhämtning eller högkonjunktur.