Början av året medförde inte någon förändring i fråga om bostadsmarknaden, utan såväl antalet affärer som bostadspriserna visar en svag utveckling. OP Gruppens ekonomer ser inte någon snabb ändring i läget och bedömer också i sin färska bostadsmarknadsöversikt att bostadspriserna sjunker mer än vad man bedömde i slutet av fjolåret.
Enligt OP Gruppens ekonomer kommer bostadspriserna att sjunka i år i hela landet med i genomsnitt 5–7 procent, när de ännu i slutet av fjolåret förväntades sjunka med 4–6 procent. Bostadspriserna i huvudstadsregionen förväntas i år sjunka med 6–8 procent.
– Effekterna av ränteuppgången avspeglas i bostadsmarknaden delvis först med fördröjning. Dessutom försämras ekonomins dragkraft ytterligare i år, vilket försämrar utsikterna för bostadsmarknaden. Vi bedömer att vi har nått botten i antalet bostadsköp för den här gången, men det kommer ännu att ta lång tid för marknaden att verkligen återhämta sig, säger Joona Widgrén, ekonom hos OP Gruppen.
Bostadspriserna började sjunka under den senare hälften av fjolåret, och nedgången har fortsatt efter årsskiftet. I januari–februari sjönk bostadspriserna med i medeltal cirka 5,5 procent jämfört med ett år tidigare. Bland de stora städerna var prisnedgången kraftigast i Helsingfors, där priserna sjönk i januari–februari med i medeltal nästan 7 procent.
Nästa år stiger bostadspriserna, men OP Gruppens ekonomer bedömer ändå att uppgången blir mycket liten. Antalet affärer däremot återgår småningom till den normala nivån för bostadsköp, det vill säga till nivån åren före coronapandemin.
– När räntehöjningen jämnas ut och energipriserna börjar sjunka, börjar också osäkerheten kring de stigande boendekostnaderna att småningom skingras. Det här stöder bostadsmarknaden och syns sedan också i antalet affärer. För att bostadsmarknaden ska återhämta sig ordentligt, borde draget i ekonomin öka ännu mycket från det nuvarande. Vi tror därför att bostadsmarknaden också nästa år kommer att återhämta sig endast måttligt.
Ekonomerna har för första gången räknat ut index för bostadsköpkraften: Räntehöjningen försämrar bostadsköpkraften i de största städerna
OP Gruppens ekonomer har i sin bostadsmarknadsöversikt för första gången räknat ut ett index för bostadsköp för de nio största städerna i Finland och på hela landets nivå. Indexet för bostadsköpkraften beskriver möjligheterna för hushåll med medianinkomst att köpa en bostad på 55 kvadratmeter.
I beräkningen har antagits att en bostad köps på skuld till 85 procent. Bostadsköpkraften bedöms enligt huruvida låneamorteringar, räntor och vederlag sammanräknat uppgår till över en tredjedel av de inkomster som står till hushållets förfogande. Om indextalet är 100, innebär det att ett hushåll med medianinkomst i området använder precis en tredjedel av sina inkomster till boende, vilket har ansetts som en gräns för skäliga boendekostnader. Indextal på under 100 innebär att över en tredjedel av hushållets inkomster går till boende. Ett tal på över 100 däremot innebär att mindre än en tredjedel av hushållets inkomster går till boende.
Räntehöjningen har tydligt försämrat det normala finländska hushållets förmåga att köpa en medelstor bostad, och bostadsköpkraften är nu också den lägsta åtminstone under hela 2000-talet. Det faktum att även övriga boendekostnader och den allmänna prisnivån stiger försämrar köpkraften.
Hushåll med medianinkomst blir tvungna att använda över en tredjedel av sina inkomster till boendekostnader såväl i Helsingfors, Tammerfors som i Åbo. I andra stora städer understiger boendekostnaderna en tredjedel.
– Även om de sjunkande bostadspriserna förbättrar köpkraften en aning, har prisnedgången inte räckt till för att kompensera för den försämring av köpkraften som de stigande räntorna och kostnaderna orsakar, säger Widgrén.
Klart besvärligast är situationen i Helsingfors, där indextalet för bostadsköpkraften ligger under 70. Det här innebär att inkomsterna i ett hushåll med medianinkomst i Helsingfors borde vara mer än 30 procent högre än för närvarande, för att kostnaderna för boende i en bostad på 55 kvadratmeter inte ska överstiga en tredjedel av de inkomster som står till hushållets förfogande. Utöver Helsingfors förblir indexet för bostadsköp i Tammerfors och Åbo under hundra, det vill säga ett hushålls inkomster borde vara högre än för närvarande, för att kostnaderna för boende inte ska överstiga en tredjedel av de inkomster som står till förfogande.
Bostadsköpkraften har försämrats också i andra stora städer i Finland, men i dem ligger den fortfarande på en åtminstone skälig nivå. Det bästa indextalet har Lahtis, det andra bästa Uleåborg. Stora regionala skillnader förklarar de olika prisnivåerna för bostäder, samt skillnaderna mellan de inkomster som står till hushållens förfogande.
Till exempel i Esbo är bostäderna relativt dyra, men medianinkomsterna är likaså högre, vilket höjer Esbos köpkraftsindex.
– Bostadsköpkraften har sjunkit överallt, men inverkan av räntehöjningen har avspeglats mest på de orter där priserna är högst. I Helsingfors har bostadspriserna sjunkit mer än i andra städer, vilket å andra sidan har dämpat nedgången en aning. I Finland varierar bostadspriserna regionalt mer än hushållens inkomster, och därför är bostadsköpkraften som lägst på de dyraste områdena, säger Widgrén.
Indextal för bostadsköpkraften i de största städerna i Finland
1. Lahtis 135,6
2. Uleåborg 135,4
3. Jyväskylä 124,6
4. Kuopio 121,9
Genomsnittet för hela landet 109,4
5. Vanda 107,2
6. Esbo 105,4
7. Åbo 89,2
8. Tammerfors 85,8
9. Helsingfors 66,7
Läs den färska bostadsmarknadsöversikten från OP:s ekonomer på https://www.op.fi/op-gruppen/medier/rapporter-och-publikationer/konjunkturprognoser
Ytterligare information och intervjuförfrågningar:
OP Gruppens kommunikation, tfn 010 252 8719, viestinta@op.fi