De viktigaste riskerna i anslutning till indexlån

Syftet med den här redogörelsen är att förklara de viktigaste risker som ansluter sig till placeringar i indexlån. De viktigaste riskerna som ansluter sig till indexlån kan delas in i risken i anslutning till emittenten (kreditrisken), marknadsriskerna samt riskerna i anslutning till produktens struktur. Den här beskrivningen är inte en uttömmande beskrivning av alla risker som kan ansluta sig till indexlån. Den som placerar i ett indexlån måste alltid ta del av emittentens grundprospekt, lånevillkor och faktablad.

Risken i anslutning till emittenten

Risken i anslutning till emittenten kallas ofta också kreditrisken och innebär risken för emittentens återbetalningsförmåga. Till en spar- eller placeringsobligation (eller vilket som helst annat masskuldebrevslån utan säkerhet) som OP Företagsbanken satt i omlopp ansluter sig en risk för att OP Företagsbanken blir betalningsoförmögen och inte kan svara för sina förpliktelser. För en placerare innebär emittentrisken att om OP Företagsbanken då en obligation förfaller inte skulle klara av att betala det nominella kapitalet eller den eventuella avkastningen på obligationen, kunde placeraren helt eller delvis förlora det placerade kapitalet och den eventuella avkastningen.

Den rating som internationella ratinginstitut, såsom Standard & Poor's och Moody's, ger OP Företagsbanken är ett sätt att bedöma kreditrisken. Ratingen är inte en rekommendation att köpa, sälja eller hålla en placering. En rating kan ändras eller slopas när som helst.

Insättningsgarantin för bankinsättningar gäller inte obligationen.

Marknadsriskerna

Marknadsriskerna består av risker i anslutning till faktorer som påverkar hur lånets marknadsvärde och/eller slutliga avkastning fastställs. Avkastningen på en spar- eller placeringsobligationsplacering beror på marknadsutvecklingen för den underliggande tillgången. Om en underliggande tillgång utvecklas ogynnsamt, kan placeraren bli helt utan avkastning. Om placeraren har betalt överkurs för sin obligation (priset har varit högre än det nominella beloppet), lider placeraren en förlust. Placeraren måste bedöma marknadsrisken för avkastningen i förhållande till sina mål i fråga om avkastning på placeringen och risktålighet, eller till exempel jämföra den förväntade avkastningen på lånet med den förväntade avkastningen på en alternativ placering.

Om placeraren köper eller säljer en obligation på sekundärmarknaden, omfattas lånets sekundärmarknadsvärde utöver den marknadsrisk som ansluter sig till utvecklingen hos den underliggande tillgången också av en likviditets- och ränterisk. Avsikten är att obligationen ska hållas till förfallodagen, men placerarna kan sälja sina placeringar redan före förfallodagen. Under normala marknadsförhållanden har OP Företagsbanken som mål att ge obligation en köpnotering som motsvarar OP Företagsbankens uppfattning om till vilken kurs en placerare kan sälja lånet vid respektive tidpunkt före förfallodagen. Spar- eller Placeringsobligationens kurs kan vid en försäljning vara läger än vid teckningen av lånet, varvid placeraren får en överlåtelseförlust.

Likviditetsrisken innebär att en obligation kan vara svårt eller omöjligt att sälja, om det är fråga om en mycket komplicerad produkt eller om marknadsläget är exceptionellt. De allmänna räntorna inverkar på en obligations värde under alla marknadslägen. Generellt kan sägas att om alla andra faktorer hålls oförändrade, får en uppgång i de allmänna räntorna obligationens sekundärmarknadsvärde att sjunka. Dessutom inverkar den återstående löptiden på hur stor inverkan en förändring i räntorna har på lånets sekundärmarknadsvärde. Ju längre löptid, desto större inverkan har en förändring i räntorna på lånets sekundärmarknadsvärde.

Spar- och placeringsobligation marknadsförs allmänt som placeringar med kapitalgaranti. Med kapitalgaranti avses uttryckligen en garanti mot risken i anslutning till den allmänna marknadsutvecklingen. Lånets nominella kapital återbetalas på lånets förfallodag oberoende av utvecklingen hos den underliggande tillgången. I ett sådant fall är återbetalningen av det placerade nominella kapitalet inte föremål för en risk för negativ utveckling hos den underliggande tillgången, såsom en nedgång i aktiekurserna. Kapitalgarantin gäller alltså till fullt belopp först på lånets förfallodag. Kapitalgarantin gäller inte och omfattar inte risken i anslutning till emittentens betalningsförmåga (kreditrisken). Kapitalgarantin omfattar inte heller en eventuell överkurs eller teckningsprovision eller en eventuell förlust i anslutning till återbetalning i förtid.

Riskerna i anslutning till produktens struktur

Riskerna i anslutning till produktens struktur beror på formlerna i anslutning till hur avkastningen bestäms som ibland kan vara komplicerade. Om lånevillkoren (kalkyleringsreglerna) är komplicerade kan det leda till att placeraren har svårigheter eller kanske inte alls kan jämföra olika indexlån med varandra eller andra alternativa placeringar. Det är viktigt att placeraren på rätt sätt förstår hur avkastningen bestäms, så att placeraren inte får en oriktig uppfattning av hur den eventuella avkastningen bestäms.

Spar- eller placeringsobligationens avkastnings-/riskprofil avviker avsevärt från till exempel direkta placeringar i samma underliggande tillgång (t.ex. aktie eller fond). Värdet på en placering förändras vid direkta placeringar i proportion till värdeförändringen hos den underliggande tillgången. Förhållandet mellan värdeförändringen hos den underliggande tillgången och värdeförändringen hos en obligation är sällan det samma.

De viktigaste skillnaderna i avkastnings- och riskprofiler mellan spar- och placeringsobligation och direkta placeringar kommer fram i situationer där den underliggande tillgången utvecklar sig negativt, där den som placerat i obligation inte lider en likadan kapitalförlust som vid direkta placeringar, om placeraren håller produkten till förfallodagen. En annan viktig skillnad hänför sig till kalkyleringsreglerna för avkastningen: medeltal, begränsning av maximiavkastningen o.dyl. regler leder oftast till att indexlånets värde inte ändras i direkt proportion till utvecklingen för den underliggande tillgången.

Vanligtvis påverkas avkastningen på en obligation (sk. gottgörelse) också av en avkastningskoefficient: om avkastningskoefficienten är mindre än 1, betalas till placeraren ett mindre belopp än vad som avkastningen på den underliggande tillgången skulle uppgå till vid en direkt placering. Dessutom har de allmänna räntorna en betydlig inverkan på en obligations sekundärmarknadsvärde.

Risken i anslutning till återbetalning i förtid

Emittenten har rätt att återbetala Spar- eller Placeringsobligation i förtid. I ett sådant fall fastställer OP Företagsbanken återbetalningsbeloppet på basis av det marknadspris som lånet har vid respektive tidpunkt till ett belopp som kan vara större eller mindre än lånets nominella värde.