OP-Realränta

Av OPs tre räntefonder som placerar i statslån har OP-Realränta tyngdpunkten på inflationsbundna ränteinstrument och erbjuder ett förnuftigt sätt att hantera inflationsrisken hos ränteplaceringshelheten.

Fonden är en lång räntefond som placerar sina tillgångar främst i inflationsbundna ränteinstrument som är emitterade av stater, andra offentliga samfund och kreditinstitut inom EES-området. De inflationsbundna ränteplaceringarna skiljer sig från traditionella obligationslån så att de här lånens kapital och kupongräntor krediteras med den realiserade inflationen, dvs. deras reella värde bibehålls då. Fonden erbjuder därmed en bättre förväntad avkastning än vanliga långa obligationslån i fall där inflationen tar fart.

Fondens långa ränteprofil innebär att den väsentligaste risken med hänsyn till fondens värdeutveckling utgörs av en räntestegring. Om räntorna stiger sjunker fondens värde i motsvarande proportion. En annan väsentlig risk gäller inflationen. Då avkastningspotentialen hos inflationsbundna lån som OP-Realränta ökar i takt med att inflationen ökar, blir ränteavkastningen på motsvarande sätt mindre än för vanliga långa obligationslån då inflationsförväntningarna sjunker. Fonden strävar efter att skydda sig mot valutakursrisken hos andra placeringar än placeringar i euro.

Räntefonder som placerar i statslån passar för placerare som vill använda ränteplaceringar för att minska den totala risken i portföljen. Inflationsbundna lån erbjuder en god avkastningspotential i synnerhet då inflationen accelererar. Fonden rekommenderas i första hand för placerare som planerar att lösa in sin fondandel tidigast om tre år.

OP-Realränta är en lång räntefond som placerar sina tillgångar främst i inflationsbundna ränteinstrument emitterade av stater, andra offentliga samfund och kreditinstitut med god rating inom EES-området och OECD-området. Fondens placeringar riktas i huvudsak till följande länder: Australien, Sverige, Tyskland, Kanada, Frankrike, Storbritannien, Nya Zeeland och Förenta staterna. Fondens placeringar genomförs i huvudsak via direkta ränteplaceringar, men fonden kan också använda derivatinstrument för att skydda sig mot förändringar på marknadens eller för att ersätta direkta placeringar. Vanligen placerar fonden sina tillgångar i cirka 20 till 50 emissioner, men antalet kan variera beroende på portföljförvaltarens bedömning. Fonden strävar efter att skydda sig mot valutakursrisken som förknippas med andra placeringar än placeringar i euro.

Den modifierade durationen som mäter fondens räntekänslighet ligger vanligen mellan 8 och 13 vilket anger en negativ förändring i fondens värde i procent om räntorna stiger med en procentenhet. Om räntorna sjunker ökar fondens värde på motsvarande sätt. Emittenternas långfristiga rating ska vara minst AA- eller motsvarande. Fondens portföljförvaltare fattar fondens placeringsbeslut på basis av gällande marknadsbedömning. I fondens placeringsbeslut poängteras särskilt portföljförvaltarens analys av marknadsbedömningen i relation till rådande räntenivå och inflationsförväntningar.

Fondens jämförelseindex består av en kombination av flera index. Jämförelseindexets sammansättning framgår av fondprospektet. Fonden strävar med aktiv placering efter att på lång sikt nå en avkastning som är bättre än jämförelseindexet. Fonden tar i regel en avsevärt hög aktiv risk och kan avvika väsentligt från jämförelseindexets sammansättning, viktning och risknivå.

Rahasto edistää ympäristöön ja yhteiskuntaan liittyviä ominaisuuksia käyttäen tämän varmistamiseksi ympäristöä, yhteiskuntaa ja hyvää hallintotapaa (ESG) koskevaa analyysimenetelmää ja sulkien pois tiettyjä sijoituskohteita. 

Poissulkeminen: Rahasto poissulkee sijoituksistaan valtiot, joilla on merkittäviä haitallisia yhteiskunnallisia vaikutuksia. Rahasto ei tee sijoituksia poissuljettuihin valtioihin, ja rahaston sijoituskohteen mahdollisesti siirtyessä poissulkujen piiriin, sijoituksesta pyritään luopumaan kohtuullisen ajan kuluessa.

ESG-tiedon hyödyntäminen sijoituskohteiden analyysissa: Rahaston sijoitusten keskimääräisiä kestävyysindikaattoreiden arvoja seurataan säännöllisesti. Indikaattoreiden arvot huomioidaan sijoituspäätöksenteossa, ja salkun keskimääräisiä arvoja sekä niiden kehitystä suhteessa rahaston vertailuindeksiin seurataan.

Rahaston sijoitusprosessiin kuuluu sijoituskohteiden luottokelpoisuuden analyysi. Luottokelpoisuuden analyysissa tarkastellaan muiden tekijöiden ohella ympäristöön ja yhteiskuntaan liittyviä ominaisuuksia sekä hyvää hallintotapaa.